rapsodi

Jag var påväg hem från Hajen (typ Ica) efter en dag av tidig väckning (5!!), konkande av prylar till hemmet, vandring i kylan till skolan, försök att återanpassa sig till ett liv på en danslinje och ett tuungt dansrep med björnborg girls. Efter detta måste jag handla, eftersom min kyl (läs: två kylhyllor..) består av en tom smörförpackning, ett skinkpaket, sylt och saft... eh ja. Så jag köper ganska mycket och ger mig sedan av för att gå hem bärandes på dessa kassar som snart börjar skära in i händerna, trots tjocka vantar. När jag vandrar där mitt i snöiga (!) varberg med ont i ryggen, en brutalt kurrande mage och två händer med närapå blodstopp händer det som inte får hända. Jag ska ta ett steg och ser försent, på grund av all snö som är ivägen, en a-brunn! Nej! Tjuter jag tyst för mig själv och förbannar snön i tysthet. Det där gjorde ju inte matkassarna lättare liksom.